Kunskapsluckor över tid
Aktiva kunskapsluckor per månad
Utvecklingen visar hur identifierade kunskapsluckor kan följas över tid och var ytterligare insatser kan behövas.
Kvalitetsledning
Medicinsk kvalitetssäkring och uppföljning
Blodguiden stödjer ett systematiskt arbete med medicinsk kunskapsstyrning. Kunskapsbehov identifieras i den kliniska användningen, följs genom medicinsk granskning och implementering och utvärderas därefter över tid.
Det ger verksamheten ett samlat underlag för att identifiera kunskapsluckor, prioritera utvecklingsinsatser och följa hur kunskapsläget förändras.
Kunskapsdata som stöd för verksamhetsstyrning
När kunskapsbehov blir mätbara skapas ett strukturerat underlag för prioritering av medicinska och verksamhetsmässiga insatser. Genom att kombinera information om frekvens, medicinsk relevans, handläggningstid och resursåtgång kan verksamheten identifiera vilka områden som bör prioriteras för granskning, utbildning eller utveckling.
- Medicinsk kvalitet
- Kunskapsluckor, granskningsstatus, revideringsbehov och tid till implementerat kunskapsunderlag.
- Kunskapsutveckling
- Förändring av återkommande frågeställningar och identifierade kunskapsbehov över tid.
- Resurseffektivitet
- Områden där återkommande informationssökning och manuella frågor tar betydande resurser i anspråk.
- Verksamhetsstyrning
- Data som stöd för att prioritera utvecklingsinsatser där behovet och den förväntade verksamhetsnyttan är störst.
Blodguidens kvalitetsloop
Blodguidens kvalitetsloop beskriver hur kunskapsbehov i den kliniska verksamheten identifieras, kvalitetssäkras och återförs till beslutsstödet. Processen skapar en strukturerad väg från identifierat behov till implementerat kunskapsunderlag och mätbar uppföljning.
Identifiera
I den kliniska vardagen uppstår frågeställningar där svaret inte finns, är otydligt eller svårt att hitta. Signalerna kommer från sökningar i Blodguiden, återkommande frågor i verksamheten, nya riktlinjer eller förändrade rutiner. Varje signal dokumenteras som ett potentiellt kunskapsbehov.
Efter Förbättra återgår processen till Identifiera.
Spårbarhet i varje steg
Varje kunskapsbehov följs från första signal till fastställt underlag och fortsatt uppföljning. Statistik registreras för varje steg i kvalitetsloopen: när behovet identifierades, vem som bedömde det, vilken medicinsk granskare som fastställde underlaget, när det implementerades och hur användningen förändrats efteråt.
På så sätt skapas ett samlat kunskapsbibliotek där varje frågeställning kan spåras till sitt ursprung, varje underlag kan kopplas till ansvarig granskare och källtext, och återstående kunskapsbehov blir synliga för nästa utvecklingssteg.
- 01
Signal registreras
Frågeställning, sökning eller osäkerhet loggas som potentiellt kunskapsbehov.
- 02
Behov bedöms
Prioritering utifrån frekvens, medicinsk relevans och verksamhetspåverkan dokumenteras.
- 03
Underlag fastställs
Granskat PM eller källuppdatering publiceras med version, ansvarig och källhänvisning.
- 04
Uppföljning och nästa steg
Användning, återstående frågor och nytt kunskapsbehov följs för att styra fortsatt arbete.
Exempeldata
ExempeldataSamtliga siffror nedan är exempel och illustrerar hur kunskapsläge, handläggning, effekt och resursåtgång kan följas när tillräckligt datamaterial finns tillgängligt. De speglar inte faktisk verksamhetsstatistik och ska inte tolkas som medicinsk effekt.
Aktuellt kunskapsläge
- 12
- Aktiva kunskapsluckor
- 5
- Under medicinsk granskning
- 18 dagar
- Genomsnittlig tid till åtgärd
- 68 %
- Åtgärdade inom 30 dagar
Identifierade frågeställningar som kräver fortsatt analys eller kompletterat kunskapsunderlag.
Kunskapsunderlag och lokala PM i pågående medicinsk granskningsprocess.
Tid från identifierat kunskapsbehov till fastställt och implementerat underlag.
Andel identifierade kunskapsluckor som fått fastställt kunskapsunderlag inom 30 dagar.
Kunskapsbehov per område
- Läkemedel34 %
- Resor26 %
- Sjukdomstillstånd18 %
- Vaccinationer14 %
- Övrigt8 %
Fördelningen synliggör vilka frågeområden som genererar störst behov av kompletterat kunskapsunderlag och kan användas som stöd för prioritering av medicinsk granskning och utbildning.
Från identifierad kunskapslucka till åtgärd
- 12 augusti
Identifierad
Återkommande frågeställning registreras som potentiell kunskapslucka.
Steg 1 av 5 - 14 augusti
Prioriterad
Behovet värderas utifrån medicinsk relevans, frekvens och verksamhetspåverkan.
Steg 2 av 5 - 20 augusti
Medicinskt granskad
Kunskapsunderlaget granskas och fastställs.
Steg 3 av 5 - 22 augusti
Implementerad
Fastställt underlag publiceras i Blodguiden.
Steg 4 av 5 - Efter 30 dagar
Uppföljning
Frekvensen av samma frågeställning jämförs före och efter implementering.
Steg 5 av 5
Effekt efter implementering
Uppföljning före och efter implementering kan användas för att bedöma om ett nytt eller reviderat kunskapsunderlag har minskat det identifierade kunskapsbehovet.
- 42
- Återkommande frågor per månad före implementering
- 17
- Återkommande frågor per månad efter implementering
- −60 %
- Förändring i återkommande frågeställningar
Medicinsk kvalitet och resurseffektivitet
ExempelberäkningÅterkommande informationsbehov innebär resursåtgång i den dagliga verksamheten. När dessa mönster kan identifieras och följas skapas förutsättningar för att analysera tidsåtgång och effekten av genomförda förbättringar.
- 8,5 timmar per månad
- Beräknad tid för återkommande informationssökning
- 3,2 timmar per månad
- Beräknad tidsåtgång efter implementerat kunskapsunderlag
- 5,3 timmar per månad
- Beräknad frigjord tid
Faktisk ekonomisk effekt ska baseras på validerade verksamhetsdata och transparenta beräkningsmodeller.
Kontinuerlig kunskapsutveckling
Blodguiden gör verksamhetens kunskapsbehov synliga och möjliga att följa över tid. Frågor från den kliniska vardagen blir därmed en del av ett strukturerat kvalitetsarbete där kunskapsunderlag utvecklas, implementeras och följs upp.
Identifiera behov. Kvalitetssäkra kunskap. Följ resultat. Prioritera nästa förbättring.